Motorflygförbundet KSAK

Klicka här för att nå förstasidan för KSAK | M-KSAK

Hela Sverige flyger!

Motorflygförbundet KSAK

uppdatering 11 september 1999 kl 2101 Zulu/UTC

(Klicka på emblemet ovan till vänster för att nå förstasidan för KSAK | M-KSAK.)

	Ett policyprogram för Motorflygförbundet KSAK
	antaget den 25 mars 1995 med justering under 1998
	Kvalitet Precision Effektivitet Organisation Nytta Nöje Säkerhet Motorflygförbundets policyprogram: Organisation Ekonomi Information Rekrytering Utbildning Flygsäkerhetsarbete Flygsport Flygteknik Nyttoflyg Luftrum, flygplatser, miljö tull & avgifter Myndighetsuppdrag Personalpolitik För samtliga dessa områden görs en översiktlig lägesbeskrivning. Därefter beskrivs de övergripande målen samt konkreta mål i form av projekt. Slutligen redogöres i korta att-satser hur dessa mål skall uppfyllas. Programmet Målsättningen med policyprogrammet är att lägga fast konkreta mål för väsentliga delar av verksamheten samt att identifiera de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå de uppsatta målen. Med policyprogrammet som grund utformas verksamhetsplanen som är ett verktyg för att styra den årliga verksamheten i förbundet. br /> Ansvar för verksamhetsplanen Motorflygförbundets styrelse utarbetar förslag till verksamhetsplan, som fastställes av förbundets årsmöte. Styrelsen är ansvarig för att verksamhetsplanen genomföres. Motorflygförbundets mål Motorflygförbundets målsättning är att främja klubb- och privatflyget och därvid inta en ställning som allmänflygets centralorganisation. Målet är att flyget skall vara en av samhället allmänt vedertagen hobby och ett transportmedel både privat och i arbetet. Dessa mål uppnås bland annat genom att tillhandahålla flygutbildning bedriva upplysningsarbete om flyg arbeta med flygsäkerhetshöjande åtgärder bedriva motorflygsport bedriva nyttoflyg tillse att de yttre betingelserna för flyget är gynnsamma bedriva ett internationellt samarbete Motorflygförbundet skall vara den naturliga samlingspunkten för allt icke kommersiellt flyg - dvs det så kallade ideella allmänflyget. Motorflygförbundet skall genom klubbarna verka för att de resurser som finns i klubbarna på olika sätt kan komma samhället till nytta. Organisation Motorflygförbundets policyprogram uppfylls genom att styrelsen fastställer ramar och mål och uppdaterar policyprogrammet. Funktionsansvariga utses med bestämda arbetsområden. De kan leda arbetet i funktionsgrupper. Kansliets personal stöttar de funktionsansvariga och svarar i hög grad för genomförande och administrativt arbete. Mål Att skapa en effektiv organisation som tillvaratar klubbarnas och medlemmarnas intressen. Åtgärdas genom att fastställa ett långsiktigt policyprogram för organisationens omfattning, arbetsmetodik och utveckling fastställa arbetsområden för funktionsansvariga och ge dessa direktiv ge funktionsansvariga budgetramar. Ekonomi Motorflygförbundets ekonomi är och kommer alltid att vara begränsad. Stora inkomstposter är medlemsavgifter och utdelning från KSAK:s fonder. Förbundets policy är att den enskilde medlemmen skall erlägga så låg avgift som möjligt. Anslagen från Försvarsmakten och Luftfartsverket är väsentliga för förbundets verksamhet. Eftersom de i princip utgör ersättning för tjänster som anslagsgivaren anser positiva för flygets utveckling skall vi på ett positivt sätt, dvs genom att göra ett gott arbete, eftersträva att höja ersättningarna. Ytterligare inkomstkällor är på sikt nödvändiga. Förbundets verksamhet bygger i stor utsträckning på frivilliga, oavlönade arbetsinsatser men väl motiverade anställda är en nödvändighet för en positiv utveckling. Förbundets administrationskostnader skall hållas nere bl a genom en effektiv samordning med framförallt KSAK: Mål Att utveckla förbundets ekonomi för att därigenom ge utrymme för ytterligare projekt och verksamheter som motsvarar förbundets mål. Åtgärdas gernom att: aktivt marknadsföra förbundets mot potentiella sponsorer rationalisera den administrativa verksamheten bl a i samverkan med KSAK Information Motorflygförbundet skall ha ett öppet och ömsesidigt informations- och kommunikationsutbyte med flygklubbarna, medlemmarna, myndigheter, organisationer och allmänheten. I första hand gäller att hålla en kontinuerlig kontakt mellan klubbar och medlemmar. Nationellt och internationellt samarbete i informationsfrågor skall eftersträvas. Mål Informationen i förbundet skall vara sådan att medlemmarna identifierar sig med förbundet och får stimulans till ett eget engagemang. Informationen skall främja samarbetet med andra organisationer och myndigheter. Informationen skall spegla förbundets ställningstagande och ståndpunkt i olika frågor och vara opinionsbildare i för förbundet viktiga frågor. Informationen skall bidraga till att öka antalet medlemmar i förbundet. Åtgärdas genom att: kontinuerligt, på bred front, ge information genom förbundets tidning Pilot Briefing via aktuell hemsida på Internet utge fortlöpande information med pollingfax utge fortlöpande information intill dess att internet är tillräckligt etablerat arrangera återkommande regionsvisa träffar (minst en gång/år) för klubbfunktionärer regionsföreträdarna i styrelsen håller en kontinuerlig kontakt med regionens klubbar besöka de olika flygklubbarna informationsrutinerna inom förbundskansliet fortlöpande vidareutvecklas aktivt deltaga i det internationella samarbetet vid behov uppdatera och förnya informationsbroschyr och skärmutställning Rekrytering Antalet medlemmar i Motorflygförbundet är cirka 5000. De utgör en inte oväsentlig del av det totala antalet certifikatinnehavare i Sverige. Antalet certifikat har under 90-talet tenderat att minska. Medelåldern bland piloterna är förhållandevis hög. Mål Verka för en kontinuerlig utökning av medlemsantalet. Verka för en utökning av andelen kvinnliga medlemmar. Verka för en ökad ungdomsrekrytering. Åtgärdas genom att: Fortlöpande utveckla material och metoder för rekrytering av flygelever/medlemmar till förbundet. Fortlöpande utveckla UL-flygverksamheten, genom utbildning, marknadsföring och tillsynsuppdrag. Fortlöpande arbeta för klubbflygets vidmakthållande och utveckling, med de nuvarande och kommande utbildnings- och samvaroformerna som finns inom klubb- och föreningslivet. Uppmuntra och belöna de klubbar som utvecklas och utökar medlemsantalet. Fortlöpande utveckla medlemsvårdande aktiviteter för förmåner kopplade till medlemskap. Genomföra medlemsvärvning genom utskick till presumtiva certifikatinnehavare. Fortsätta med lägerverksamhet för flygintresserad ungdom. Deltaga i utställningar och flygdagar. Genom direktrekrytering nå certifikatinnehavare som inte anslutit sig till flygklubb. Utbildning Motorflygutbildning sker, dels till A-certifikat, dels till UL-certifikat. Hittills har A-certifikaten haft en överväldigande dominans. Även om UL certifikaten är få är de dock ökande till antalet. Cirka 60 av till Motorflygförbundet anslutna klubbar har skolflygtillstånd för att utbilda egna medlemmar till privatflygcertifikat och/eller UL-certifikat. Många av klubbarna har också möjlighet att ge mörkerflygutbildning. Ett begränsat antal kan även erbjuda sjöflyg- samt instrumentflygutbildning. Flygklubbarna utbildar för närvarande cirka 70 procent av alla de nya A-certifikatinnehavarna i Sverige. Den begränsade tillgången på flyglärare för A-skolning är ett problem i framför allt Norrlandsregionen. Vissa av Motorflygförbundets flygklubbar bedriver även icke kommersiella UL-flygskolor för UL-certifikat klass A och klass B. Instruktörer och lärare för UL-flygskolorna utbildas inom Motorflygförbundets organisation. Det teoretiska kursmaterialet produceras i huvudsak av KSAB. Arbetet med de nya gemensamma reglerna för europeisk luftfart kommer sannolikt att innebära att skolning för icke kommersiella certifikat, typ A-certifikat, kommer att kunna läggas över på klubbflyget och bedrivas av särskilda klubbinstruktörer, som inte behöver ha en trafikflygarutbildning för att få bedriva skolning till A-certifikat. Detta ger möjlighet för Motorflygförbundet och dess klubbar att ge utbildning på fler orter till lägre kostnader, samtidigt som lärarfrågan på ett enklare sätt kan lösas inom klubben. Mål Möjligheterna till flygutbildning skall förbättras. Åtgärdas genom att: Motorflygförbundet på sikt får tillsyn och examinationsrätt över skolverksamheten på klubbnivå fler flygklubbar erhåller skoltillstånd fler till klubbflyget anknutna flyglärare utbildas flyglärarkandidater till flyglärarutbildningen kvoteras så att klubbinstruktörer, särskilt från Norrlandslänen, får företräde till flyglärarutbildning Motorflygförbundet inleder ett arbete för att på sikt även kunna utbilda klubblärare för icke kommersiell A-certifikatskolning arbeta för att UL-certifikatinnehavare med viss flygerfarenhet skall få tillgodoräkna sig upp till 20 timmar flygtid vid vidareutbildning till A-certifikat (jämför motsvarande för segelflygare) flera typer av nationella certifikat införs så att utbildningen kan ske trappstegsvis och/eller motsvara de behörigheter som respektive pilot behöver verka för att skolflygning för A-certifikat även kan ske på X-klassade flygplan i klubbregi intensifiera samarbetet med KSAB för produktion av ändamålsenlig utbildningslitteratur Flygsäkerhet Haverifrekvensen inom svenskt klubb- och allmänflyg är i internationell jämförelse på en förhållandevis låg nivå. För svenska förhållanden har dock nivån tidvis varit oacceptabelt hög. Framförallt har detta gällt antalet haverier med dödlig utgång. Den mänskliga faktorn är den dominerande haveriorsaken. Hög haverifrekvens ger dålig PR för svenskt klubb- och allmänflyg. En utveckling av verksamheten förutsätter att flygsäkerheten hålls hög - oavsett om det gäller hobbyflyg eller flyg som transportmedel. Särskild uppmärksamhet bör ägnas ledarskapets betydelse för att höja flygsäkerheten i flygklubbarna. Ett levande flygsäkerhetsarbete, analys av flygverksamheten, delgivning av erfarenheter, råd till den oerfarne, ordning och reda med väl utvecklade rutiner ger god flygsäkerhet men kräver gott ledarskap av funktionärerna i flygklubbarna. Problemen med UL-flyget måste också uppmärksammas. Avsikten med UL-flyget är att erbjuda en billigare form av flygning med förenklade cerifikat, utan att för den skull göra avkall på flygsäkerheten. Den senare delen har inte alltid kunnat uppfyllas. Driftsäkerheten, särskilt vad gäller 2-taktsmotorerna, har under UL-uppbyggnaden inte varit utan problem. Ett flertal incidenter till följd av för svagt eller underdimensionerat material i konstruktionerna har också förekommit. Driftstörningarna är inte acceptabla. En höjning av tomvikten till 325 (land) respektive 375 kg (sjö) för UL klass B skulle möjliggöra starkare konstruktioner och installationer av driftsäkra fyrtaktsmotorer. Dessa åtgärder skulle totalt kunna minska antalet haverier och incidenter. Tillåten max flygvikt för UL-flygplan bör analogt ökas från 450 kg till 500 kg för landbaserade flygplan och från 500 kg till 565 kg för sjöflygplan. Mål Haverifrekvensen inom klubb- och allmänflyget skall sänkas för att i början av 2000-talet inte avvika från det lätta motorflyget i övrigt. Viktbegränsningarna för UL-flyget skall anpassas så att de medger säker konstruktion och utnyttjande av säkrare motorer. Åtgärdas genom att: bedriva flygsäkerhetsarbete på bred front; bland annat genom artiklar i Pilot Briefing, genom årliga centrala och regionala konferenser och genom besök vid klubbar samarbeta med flygutbildarna genom ett särskilt flygsäkerhetsprogram arbeta med "human factor-problematiken" arrangera återkommande utbildning inom ramen för hjälpflygverksamheten eller att tillse att detta sker i FFK regi utarbeta ett standardiserat egenkontrollsystem för flygklubbarna avseende materiel, tekniker och piloter. uppvakta Luftfartsverket angående högre viktgränser för UL-flyget för bättre flygsäkerhet Flygsport Aktiv flygsport ökar flygskickligheten och därmed flygsäkerheten. Flygsport innebär också möjligheter till social samvaro lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Tävlingsformerna är aerobatic, precision, rally, civil flygfemkamp (CFFK) samt rikslandningstävling. Sverige har under många år hållit en hög klass i tävlingssammanhang i precisionsflygning. En bred bas är förutsättningen för fortsatta framgångar på internationell nivå, något som i sin tur är något av en förutsättning för ett brett intresse på lokal nivå. Mål verka fšr att samtliga klubbar skall ha en flygsportansvarig förbättra möjligheterna för nya och mindre erfarna piloter att tävla bland annat genom anpassning av tävlingsreglerna verka för att fler piloter deltar i de olika flygsportgrenarna antalet deltagare i SM i precisionsflygning skall ha en ökande trend, att CFFK håller sitt deltagarantal och att Rally och Aerobatic når deltagarantal nödvändigt för SM status. Rallyreglerna fastlagda av M-KSAK och på sikt ratificerade av FSF/RF. Åtgärdas genom att: Stimulera klubbarna att arrangera lokala tävlingar. Påverka FSF distrikt att genomföra DM Utarbeta kursmaterial och arrangera regionala/lokala kurser för arrangörer och tränare aktivt stötta kvinnor som visar intresse för flygsport införa en nybörjarklass i SM-tävlingarna, något som redan finns i bl. a. England översyn av reglerna för en tävling med SM- status finna former för samarbete och samarrangemang mellan de olika flygsportgrenarna på olika sätt öka informationen om vår flygsportverksamhet bl. a. bör årets tävlingskalender publiceras i Nr av Pilot Briefing varje år. Flygteknik Den tekniska mekaniska utvecklingen inom allmänflyget har till stora delar stått stilla under de senaste decennierna. Detta gäller speciellt lätta, okomplicerade flygplan lämpade för klubbruk. På avioniksidan har däremot stora framsteg gjorts. Kostnadsutvecklingen för nya flygplan har medfört att klubbarnas flygplansflotta inte förnyas på önskvärt sätt vilket i sin tur lett till ökade underhållskostnader. Stora problem kommer förmodligen att uppstå på motorsidan. Flygdrivmedel förväntas bli dyrare beroende på både nya avgifter/skatter och på begränsad tillgång. Även miljökrav, både vad gäller avgasutsläpp och buller, g&oum,l;r att ny motorteknik måste komma till användning. En ny motorgeneration är en förutsättning för allmänflygets utveckling. Mål Vara beredda att ta emot en ny generation säkra, billiga, miljövänliga klubbflygplan Minska kostnaderna för tekniskt underhåll Åtgärdas genom att: Arbeta för att ge klubbarna större möjligheter att utföra tillsyner i egen regi arbeta för att 50-timmarstillsyn får utföras i klubbregi. genomföra kurser för klubbmekaniker intensifiera samarbetet med EAA, särskilt vad gäller teknikutveckling och utbildning. färdigställa ett program för hur allmänflygplan kan bli mer miljövänliga Bearbeta myndigheter, forskningsinstitutioner och tillverkare för att påskynda förnyelseprocessen. Luftrum, flygplatser, miljö, tull & avgifter En förutsättning för att utveckla klubb- och allmänflyget är att betingelserna är gynnsamma. Det måste finnas fri luft och flygplatser i tillräcklig omfattning. Kostnaderna måste hållas på en låg nivå. De bestämmelser som privatflyget har att följa förändras ständigt. Detta ställer stora krav på piloterna att hålla sig informerade om förändringarna i regelverk och luftrum. Miljöfrågor prioriteras allt högre, inte minst i flygsammanhang. Det är väsentligt att klubb- och allmänflyget bevakar sina intressen och är med i utvecklingen. Mål Lägre kostnader för klubb- och allmänflyget Mindre restriktioner Förbättrad tillgång till luftrum och flygplatser Förändringar i regelverk och luftrum bör ske systematiskt så att inläsning och produktion av utbildnings- och kartmateriel underlättas Stockholm/Bromma skall vara kvar som ett centrum för allmänflyget i Stockholm. Systemkostnaderna i luftrummet och på flygplatserna skall i första hand bäras av dem som efterfrågar tjänsterna. Överföringen av meteorologisk information skall effektiviseras och förenklas genom ny teknik. Alla former av nya skatter och avgifter skall förhindras Ökat miljömedvetande hos klubb- och allmänflyget Åtgärdas genom att: arbeta för konstruktiva kontakter med myndigheterna för att få möjlighet att påverka regelverk och sänka avgifter bedriva lobbyverksamhet vid de tillfällen det krävs för att gagna medlemmarnas intressen vara pådrivande för anläggande av nya flygplatser och sjöflygbaser. medverka aktivt i arbetet för utvecklandet av Bromma flygplats. verka för att meteorologiska tjänster överförs via text-TV, Internet, telefax, modem etc. verka för ökad information i miljöfrågor verka för utveckling av miljöanpassad materiel och miljöanpassade flygrutiner Nyttoflyg Flygklubbarna i Motorflygförbundet bedriver i dag hjälpflygverksamhet. Huvuddelen av detta utgörs av skogsbrandflyg. Parallellt med detta deltar klubbarna i uppdragsflyg i FFK-regi. Verksamheten är mycket uppskattad av såväl klubbar som uppdragsgivare. Önskemål finns dessutom om att klubbarna skall få bedriva s.k. ideellt rundflyg. Vidare måste klargöras klubb- och allmänflygets nytta som ett alternativ till bil och andra samfärdsmedel. Mål Nyttoflyget skall utvecklas för att ge mesta möjliga utbyte för flygklubbarna och deras medlemmar Nyttoflyget skall genomföras med hög kvalitet Alla funktionärer i verksamheten skall ges möjlighet till utbildning. Så kallat ideellt rundflyg skall kunna genomföras i klubbregi. Åtgärdas genom att: utveckla samverkan med FFK. informera berörda myndigheter om nyttoflygets möjligheter. upparbeta kontakter med berörda myndigheter och organisationer utbilda och informera motorflygchefer och biträdande motorflygchefer främja och bidra till lokal utbildning av piloter inom hjälpflygverksamheten godkänna, följa upp och kontrollera verksamheten gällande nyttoflyget ute i klubbarna särskilt driva frågan om så kallat ideellt rundflyg. Personalpolitik En del av Motorflygförbundets arbetsuppgifter kan förtroendevalda genomföra, men det fordras fast anställda i förbundskansliet för att fullfölja beslut, utföra administrativa uppgifter och garantera kontinuitet och fackkunskap inom skilda områden. Mål Kansliet skall ha rätt bemanning - antal och kvalitet - för att klara de arbetsuppgifter som förbundsstämman beslutar om. Kansliet förutsätts i stor utsträckning vara "självgående". Personalen skall ha förmåga att arbeta med olika arbetsuppgifter. Detta förutsätter rekrytering av personal med hög kompetens samt vidareutbildning inom lämpliga områden. Personalen bör vara anknuten till den flygoperativa verksamheten. Åtgärdas genom att: analysera kansliets uppgifter utarbeta en arbetsordning för kansliet skapa en lämplig organisation med hänsyn till uppgifter och ekonomi utarbeta befattningsbeskrivningar för tjänsterna utnyttja det kunnande som finns ute i organisationen utarbeta vidareutbildningsprogram för personalen.

KSAK Infomaster/Webmaster
Seve Ungermark
[epost KSAK (AT=snabel-A) ungermark.se]

Detta är
en sida från
www.ksak.se
uppdaterad enligt sidhuvudet