 |
|
| UL-informationens huvudsida |
| UL i Sverige 2009 Trenden för UL-flygning i Sverige är fortfarande ökande. Enligt statistiken fanns vid årsskiftet 2008-2009 cirka 450 st registrerade UL-flygplan varav något färre än 350 var luftvärdiga (275 vid årsskiftet 2007-2008, 249 vid årsskiftet 2004-2005). Fördelningen mellan UL-A (tyngdpunktsstyrda) respektive UL-B (roderstyrda) var jämfört med 2007-2008 oförändrat 40% (45 % årsskiftet 2004-2005) mot 60% (55 % årsskiftet 2004-2005). Antal UL-certifikat var vid början av 2009 strax över 700 (730 vid början av 2008, 607 vid början av 2005), men antalet PPL-piloter som flyger UL har ökat. Uppskattningsvis är dessa lika många, totalt flyger alltså över 1400 piloter. Under 2007 fick gyrokoptrar en UL-klass och vid början av 2009 fanns cirka 20 st i landet (vid årsskiftet 2007-2008 var ett tiotal luftvärdiga). Läs mer om UL nederst på denna sida! |
| UL-informationen på denna webbplats
Allmän UL-information UL-flygplan är flygplan som bestämmelsemässigt inte omfattas av den internationella ICAO-konventionen (International Civil Aviation Organisation). Flygplan som omfattas av ICAO:s regelverk brukar benämnas “normalklassade”. Flygplan som inte fyller dessa krav klassas under kategorin “Experiment/privat” och dit hör de ultralätta flygplanen. Skälet till detta är att UL-flygplanen inte följer ICAO:s konstruktionsnormer. Det kan ge intryck av att det inte finns normer för UL-flygplan, men så är det lyckligtvis inte. Varje land i Europa som tillåter flygning med UL-flygplan har regler för hur dessa flygplan skall vara konstruerade. Dessa regler är nationella och gäller inte med automatik i andra länder, även om reglerna i de flesta länder i allt väsentligt liknar varandra. I Sverige är det KSAK:s Konstruktionshandbok som är normerande för byggande av UL-flygplan. Denna norm är i sin tur ett derivat av JAR 22, den internationella Europeiska normen för konstruktion och byggande av motorsegelflygplan. I ett avseende finns det en europeisk internationell överenskommelse vad avser UL-flygplan och det är gränsdragningen mellan lätt flygplan och UL-flygplan. JAA har antagit följande regel: Ett UL-flygplan är ett en- eller tvåsitsigt flygplan vars maximala flygvikt för de tvåsitsiga inte får överskrida 450 kg och 300 kg för de ensitsiga. Detta avser landversion. I sjöverson tillåts en viktsökning med 10 %. Dessutom får flygplanens stallfart aldrig vara högre än 65 km/h. Sverige kommer att antaga denna regel och har för närvarande ingen egen viktsgräns för ensitsiga UL, utan även dessa får väga 450 kg. Dessutom tillåter de nuvarande bestämmelserna i Sverige att flygplan i sjöversion får väga 500 kg. Vad vi däremot har, är ett krav att alla tvåsitsiga UL-flygplan skall kunna lasta minst 175 kg inom gällande maximal flygvikt, och minst 90 kg för ensitsiga UL-flygplan. Högsta tillåtna stallfart är densamma i de svenska som i JAA-bestämmelserna, dvs 65 km/h. UL-flygplanen indelas i två klasser, A och B: Klass A är de flygplan som manövreras med tyngdpunktsförskjutning, s.k. “Trikar” och är en utveckling av hängflygets glidare där man försett flygplanet med en “gondol” innehållande motor, förar- och passagerarsäte samt landställ. Klass B är de ultralätta flygplan som är roderstyrda, precis som alla normalklassade flygplan. |
| Copyright © 1996-2010 KSAK [epost aeroclub [AT] ksak.se] Stockholm, Sweden Webbplatsen: »» Upphovsrätt »» Policy & cookies |
KSAK Infomaster/Webmaster Seve Ungermark [epost KSAK [AT=snabel-A] ungermark.se] html by »» |
Detta är en sida från www.ksak.se uppdaterad enligt sidhuvudet For Your I Q Ungermark |