![]() |
|
| UL-informationens huvudsida |
| UL i Sverige 2011 Trenden för UL-flygning i Sverige är fortfarande ökande. Enligt statistiken fanns vid föregående årsskifte 2009-2010 drygt 450 st registrerade UL-flygplan varav något fler än 350 var luftvärdiga (knappt 350 vid årsskiftet 2008-2009, 275 vid årsskiftet 2007-2008, 249 vid årsskiftet 2004-2005). Fördelningen mellan UL-A (tyngdpunktsstyrda) respektive UL-B (roderstyrda) var vid årsskiftet 2009-2010 cirka 50-50, mest beroende av att antalet förnyade flygtillstånd sjunkit på UL-B sidan. Fördelningen 2008-2009 var jämfört med 2007-2008 oförändrat 40% (45 % årsskiftet 2004-2005) mot 60% (55 % årsskiftet 2004-2005). Antal UL-certifikat var vid senaste räkningen i september 2010 730 st, dvs antalet är ganska konstant över de senaste åren. Vid början av 2009 noterades strax över 700 (730 vid början av 2008, 607 vid början av 2005). Uppskattningsvis flyger lika många PPL-piloter UL, dvs UL flygs totalt av över 1400 piloter. Antalet gyrokoptrar var under 2010 43 st. Vid början av 2009 fanns cirka 20 st i landet. Vid årsskiftet 2007-2008 var ett tiotal luftvärdiga. Det var under 2007 som gyrokoptrarna fick en UL-klass. Läs mer om UL nederst på denna sida! |
| UL-informationen på denna webbplats
Allmän information om ultralätta flygplan UL-flygplan är flygplan som bestämmelsemässigt inte omfattas av den internationella ICAO-konventionen (International Civil Aviation Organisation) och den europeiska luftfartsmyndigheten EASA (European Aviation Safety Agency = Europeiska byrån för luftfartssäkerhet). Flygplan som omfattas av dessa organisationer brukar benämnas ”normalklassade”, medan ultralätta flygplan som regleras på nationell nivå hamnar i kategorin ”experiment/privat”. Skälet är att det inte finns några internationellt antagna normer för hur ultralätta flygplan skall konstrueras, underhållas och godkännas. I stället är det upp till varje land att bestämma enskilt i dessa frågor. Det ena landets bestämmelser för ultralätta flygplan gäller därför inte med automatik i det andra landet, även om man i de flesta länder i Europa accepterar fri passage över gränserna med ultralätta flygplan, då reglerna i de olika länderna trots allt i allt väsentligt liknar varandra. I Sverige har man antagit en konstruktionsregel för ultralätta flygplan som är ett derivat av CS 22, det regelverk som reglerar byggandet av motorsegelflygplan. I ett avseende finns det europeisk internationell överenskommelse vad avser gränsdragningen mellan ultralätt flyg och övrigt flyg. EASA har antagit följande regel: Ett ultralätt flygplan är ett en- eller tvåsitsigt flygplan eller gyrokopter vars flygvikt för de tvåsitsiga inte får överstiga 450 kg och inte 300 kg för de ensitsiga. För sjöflygplan får man öka vikten med 10 %. Dessutom gäller att stallfarten inte får vara högre än 65 km/h. De ultralätta flygplanen indelas i två klasser, A och B: Klass A omfattar de flygplan som manövreras med tyngdpunktsförskjutning. Dessa kallas i dagligt tal för ”Trikar” och är en utveckling av hängflygets glidare där man försett vingen med en ”gondol” innehållande motor, förar- och passagerarsäte samt landställ. Klass B omfattar de flygplan som är roderstyrda samt gyrokoptrar. |
| Copyright © 1996-2011 KSAK [epost info[AT]ksak.se] Stockholm, Sweden Sekretesspolicy & Cookies |
KSAK Infomaster/Webmaster KSAK [epost info[AT]ksak.se] |